Oj vad länge sen jag var inne här, men livet har varit fullt av dalar sista tiden.Skolan tjorvar och kommunen tjatar och NU äntligen har vi kommit igång med korttids för grabben. Det är stort tycker han och räknar ner varje gång han kommer hem tills det är dax att åka nästa gång :)
Jag har kommit ut i arbetslivet igen, känns väldigt bra men ibland skulle jag nog behöva minst 30h på ett dygn. Just nu är jag så gott som tvungen att jobba heltid....på gott och ont.Men vårdbidraget höjs snart så jag hoppas att jag ska kunna gå ner i tid nästa år :) Men så länge försöker man planera jobb och barn så gott det går.
söndag 21 november 2010
onsdag 16 juni 2010
Tårtan SKA vara rund.
Bättre sent än aldrig....
Här har det varit tokigt mycket som hänt. Barnen har varit precis upp och ner. Men nu har vi tagit oss förbi skolavslutningen med bara ett smääre bryt från pojken på avslutningsdagen, han var inte alls med på att dagen slutade efter sång och tal, han skulle ju ha fri lek...."för det har vi mamma efter att vi varit ute" grät han förtvivlat. Här är mina juveler på avslutningsdagen :)
tisdag 8 juni 2010
Länge sen sist.
Jo nu var det ett tag sen sist, men jag har inte riktigt haft ro i kroppen att sätta mig ner. Jag har haft återgivning kring Robins diagnos och nu har de bestämt sig. Diagnosen blir Atypisk autism och svår adhd. Vi kommer remitteras till BUH och få träffa arbetsterapeut och sjukgymnast, jag tror och hoppas att det blir bra :) Idag hade vi nätverksmöte på skolan och det gick välpå det stora hela ganska hyfsat. Jag hade dock svårt att behärska mig när det börjar pratas om ännu mer stödinsatser hit och dit. Tårarna bara sprutade och jag höjde även rösten åt vår handläggare på sociala förvaltningen. Jag påtalade att jag vill inte ha fler människor springandes i våra liv, jag vill bara ha möjlighet och utrymme att själv hjälpa mina barn. Så nu ska vi söka assistanstimmar för Robin, och det verkar som jag har både BUP och soc bakom där trots allt. Så nu är det dax att dyka ner i pappershögen och försöka skriva så bra som möjligt. Hoppas det inte dröjer så länge till nästa gång :)
söndag 30 maj 2010
Lugn helg
Söndagmorgon, jag trodde på en kopp kaffe i lugn och ro.
Men nej då, bebis verkar inte somna om och de två största flickorna tror jag minsann har inbyggd mammaradar ;).Jaja man ska vara glad för det lilla, det är ingen som kräks längre.
Men inget ont som inte har något gott med sig brukar man väl säga, då barnen varit sjuka så har faktiskt helgen varit väldigt lugn. Jag har fått undan en hel del tvätt och även hunnit klippa gräset på både fram och baksidan, jag känner mig nog rätt så nöjd.
Som grädde på moset så sålde jag syskonvagnen som stod i hallen och tog upp en massa plats, annonsen hann bara ligga ute i 5 timmar innan det var klart :).
Sitter och funderar lite över framtida veckor. Jasmine och Robin fyller år nu i Juni, de börjar bli så himla stora mina "små barn".
J blir 9 och R fyller 7, känns som de nyss kom till världen.
Vilken åktur de har bjudit på, att man många gånger bara velat kliva av känns just nu väldigt avlägset. Det känns nästan som att nu är början på det nya livet, det som ska bli mycket bättre.
Klart att mycket kommer vara jobbigt, men nu vet vi och kan jobba utifrån det.
Skänker även en tanke till min underbara vän V som alltid finns om man behöver ventilera, tack för att du finns.
Men nej då, bebis verkar inte somna om och de två största flickorna tror jag minsann har inbyggd mammaradar ;).Jaja man ska vara glad för det lilla, det är ingen som kräks längre.
Men inget ont som inte har något gott med sig brukar man väl säga, då barnen varit sjuka så har faktiskt helgen varit väldigt lugn. Jag har fått undan en hel del tvätt och även hunnit klippa gräset på både fram och baksidan, jag känner mig nog rätt så nöjd.
Som grädde på moset så sålde jag syskonvagnen som stod i hallen och tog upp en massa plats, annonsen hann bara ligga ute i 5 timmar innan det var klart :).
Sitter och funderar lite över framtida veckor. Jasmine och Robin fyller år nu i Juni, de börjar bli så himla stora mina "små barn".
J blir 9 och R fyller 7, känns som de nyss kom till världen.
Vilken åktur de har bjudit på, att man många gånger bara velat kliva av känns just nu väldigt avlägset. Det känns nästan som att nu är början på det nya livet, det som ska bli mycket bättre.
Klart att mycket kommer vara jobbigt, men nu vet vi och kan jobba utifrån det.
Skänker även en tanke till min underbara vän V som alltid finns om man behöver ventilera, tack för att du finns.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)